Marknadsläget i en turbulent tid

Att Ukraina och Ryssland är stora exportörer av livsmedel på spannmål, kyckling och vegetabiliska oljor, har sannolikt inte undgått någon. Ryssland är dessutom en stor leverantör av olika insatsvaror som behövs i alla livsmedelsproduktioners led. Allt från energi, främst i form av naturgas, men också olja, handelsgödsel och förpackningsmaterial.

Även om kriget i Ukraina knappast kommer att leda till matbrist i Sverige, så märker vi redan av effekterna i form av störd logistik och höjda priser. Dessa effekter kommer i en marknad som redan är påverkad av efterdyningarna av en pandemi, vilka både lett till kraftiga störningar i den globala logistiken samt en ökad efterfrågan i takt med att restriktionerna har släppts. Foderpriserna är också påverkade av att flera viktiga produktionsländer i andra delar av världen har drabbats av torka och lägre skördar. Den kraftiga prisuppgången vi ser på insatsvaror som foder och gödsel, är relaterad till den stora andel av världshandeln som kommer från Ukraina och Ryssland. Ryssland och Ukraina står för ca en tredjedel av världshandeln på foderspannmål och mer än en femtedel av världshandeln med handelsgödsel. Kriget och den osäkerhet det skapar för möjligheten till fortsatt export, har lett till en fördubbling av priset på foderspannmål och ännu större prisökning på handelsgödsel.

Snabbast slår råvarupriserna igenom för gris- och kycklinguppfödningen, där spannmål är en betydande del av produktionskostnaden. Höjda avräkningspriser är en förutsättning för att uppfödarna skall få täckning för sina kostnader och ha möjlighet att fortsätta sin produktion.
Spannmålsproducenterna är vinnare på kort sikt, om de inte redan sålt förra årets skörd. På längre sikt drabbas de av höjda gödsel- och bränslepriser, som kan påverka förutsättningarna för nästa års skörd. Även om dagens spannmålspris kan täcka de höjda kostnaderna innebär givetvis det nya läget en betydligt större risk för odlaren. Ett sätt att hantera risken är att minska insatserna och odlingen, vilket kan leda till ytterligare minskat utbud.

Efterföljande förädlingsled drabbas givetvis också av de höjda priserna, framför allt på energi för industri och transporter. Även andra kostnadsposter påverkas. Vid slakt av kyckling och gris används koldioxid som bedövningsmedel. Koldioxid har blivit en bristvara då det är en biprodukt vid produktion av gödsel, som minskat kraftigt på grund av höjda energipriser. Priset och tillgången på koldioxid bidrar till att vissa slakterier inte kan producera med full kapacitet.

Sammantaget så är det sannolikt att vi bara har sett början på prisuppgången. Svenska konsumenter kommer att bli tvungna att lägga en allt högre andel av sina inkomster på mat under de närmaste åren, även om politikerna möjligen försöker dämpa effekterna genom olika former av bidrag och marknadsingrepp. Förutsättningarna är ändå goda att svenska konsumenter lyckas att hantera en sådan prisuppgång.